PROFESSORNS SPALT, STIG BENGMARK

Alla gör klokt i att utesluta gluten.

Nya vecka och ny krönika av professor Stig Bengmark. I dag fördjupar han sig i gluten och förklarar bland annat varför gluten är så dåligt för vår tarmflora och att dess enda värde är att den får degen att resa sig snabbt. En högst läsvärd text som poängterar att alla bör undvika gluten, även vi som inte är glutenintolleranta.

Gluten är starkt inflammationsframkallande

Västerländska matvanor har genom åren faktiskt blivit ganska förvridna. En lämplig mängd protein att inta per dag är 40-70 gram – men, de flesta svenskar intar uppåt 4-5 gånger så mycket. Proteiner är inte att leka med, och för stort intag av fel sorts protein kan och har ofta starkt negativa effekter för vår hälsa. Till dessa hör kasein, som är det dominerande proteinet i mjölk, och gluten, som finns i sädesslagen råg, korn och vete.

För ett par veckor sedan skrev jag om bröd och hälsa och påpekade då bland annat att bröd i själva verket är ganska torftig mat – oftast bara ”tomma kalorier” – och att vissa brödsorter till och med har högre GI än rent socker. Detta gäller även för glutenfritt bröd som i många fall är ren skräpmat, tillverkat av potatis- och majsmjöl.

Bröd innehåller i regel på tok för litet växtfiber och dessutom alldeles för mycket gluten – mängden gluten i bröd har nästan tjugodubblats sedan man började baka bröd. Det är ingen bagatell, bröd är starkt inflammationsframkallande och synnerligen negativt för hälsan – inte bara för glutenintoleranta, utan för oss alla. Gluten driver inte bara upp inflammationen i kroppen – det motverkar också förnyelsen av den nyttiga tarmfloran. I kroppen har gluten samma effekter som det starka bakteriegiftet endotoxin – 100 µg/ml gluten ger samma inflammationsframkallande effekt som 10 ng/ml endotoxin (LPS) – en av kroppens mest dominerande faktorer bakom kronisk inflammation och sjukdom.

Redan för 70 år sedan visade man i klassiska experiment att tarmens nyttiga bakterier inte ville växa då de utsattes för kasein och gluten (se bild nedan).

 

1. Bakterieodling utan tillsats av kasein och gluten. 2. Odling med tillsats av kasein och gluten.

Under mänsklighetens första 99.9% existens på jorden levde den glutenfritt. Efter att gluten införts i den dagliga kosten anses ett antal sjukdomar ha gjort sin debut, de värst glutenöverkänsliga ha dött undan och mänskligheten ha tappat ca 15 cm i medellängd. Dr. Braly & Ron Hoggan skriver i sin bok ”Dangerous Grains”: ”Our agricultural  ancestors became smaller, their bones became weaker and more diseased, and the size of their brain diminished. Human brain size, based on head circumference , has diminished approximately 11 % since the advent of agricultural societies. Modern European hunter-gatherer stood 5-6 inches taller than farmers of a few generations later”.

Dess enda värde är att få degen att resa sig snabbt

Gluten är ur näringssynpunkt helt värdelöst, kroppen kan inte bryta ner det och tillgodogör sig inte alls det som energi – dess enda värde ligger i att det får degen att resa sig snabbt. Gluten är ett klister och dess enda funktion är att täta brödblåsorna på insidan – i gamla tider användes gluten till att just klistra tapeter med.

Vetenskapliga studier rapporterar i tilltagande omfattning sambandet mellan intag av gluten och sjukdomar som ADHD, artrit, allergi, autoimmuna sjukdomar som ALS, multipelskleros och sklerodermi, autism, reumatisk sjukdom, demens, depression, diabetes, fetma, giftstruma, IBS (irriterad tarmsjukdom), IBD (inflammatorisk tarmsjukdom, ulcerös kolit och Crohn´s sjukdom), psoriasis, skeletturkalkning, schizofreni och olika hudfläckar som vitiligo. Intag av gluten förknippas alltmer med håglöshet, trötthet och låg energi, och glutenfri livsstil tilltagande energi och ökad entusiasm.

Många idrottsmän utesluter gluten

Detta har många toppidrottsmän tagit fasta på och de rapporterar märkbara skillnader i prestationer. Från olympiaden i London rapporteras att övervägande antalet deltagare var glutenfria. Till glutenfria toppidrottsmän hör bland annat de båda topprankade tennisspelarna Novak Djokovic och Andy Murray, som båda avstår från ett helt paket av ohälsosam mat inklusive processade kolhydrater, laktos och gluten, och rapporterar en stor positiv effekt av dessa insatser. När Paula Radcliffe, som fortfarande som 40-åring tillhör världseliten av maratonlöpare, tillfrågades om sin hemlighet svarade hon: ”Jag äter inte mejerivaror och vete, och tar för övrigt inte heller anti-inflammatoriska läkemedel”.

Allt fler sällar sig till kretsen av glutenfria idrottsmän och numera finner man dem i alla idrotter. Fördelar som ofta framhålls av elitidrottarna är att glutenfritt:

* Medför att blodsockret hålls på en stabilare nivå
* Leder till minskad inflammationen i kroppen
* Sänker nivån på led- och muskelsmärtan
* Ökar energin och uthålligheten
* Förbättrar matsmältning och energiutvinning ur kosten
* Minskar ”buller och körningar” i magen liksom gasbildning
* Stärker immunsystemet
* Minskar infektioner i antal, speciellt förkylningar, dagarna efter tävlingen
* Minskar träningsvärk och påskyndar kroppens, speciellt musklernas, återhämtning

Samtidigt som idrottsmännen väljer att äta glutenfritt, lämnar de också den gamla tidens uppladdning baserad på stora mängder processade kolhydrater – nu är det alltmer färska frukter och grönsaker som gäller.

Om gluten ger trötthet medan glutenfritt ger mer energi och är bra för idrottsmän, så borde det ju vara bra även för skolbarn. Det som utgör kosten för många barn i Sverige – gluten, socker och mejeriprodukter – bidrar i själva verket till trötta barn vilket skapar dåliga förutsättningar för lärande i skolan.


Tiden är kommen att söka nya hälsosammare sädesslag

Glutenfritt tillämpas allt oftare också i medicinen, inte sällan som ”en sista utväg”. Det rapporteras om ungdomar med epilepsi som ingen medicin bitit på och som vid övergång till glutenfritt blivit helt symtomfria, och om äldre människor med demens av annan orsak än Alzheimer som ”klarnat upp” i sitt psyke efter att ha gått över till glutenfritt.

En studie från 2003 har speciellt imponerat på mig. 12 av 14 patienter med diabetes typ 1 uppvisade vid övergång till glutenfri kost en signifikant förbättrad insulinkänslighet, som helt försvann då de efter 6 månader återgick till sin vanliga kost. Liknande erfarenheter rapporteras från omfattande studier vid IBS (irritable bowel syndrome) och ADHD.

Mycket talar för att vi kan komma ytterligare en bit mot bättre hälsa genom att också avstå från majs, som inte bara är ytterst kaloririk och fetmaframkallande (en biopåse majs innehåller enligt en färsk engelsk studie över 1000 kalorier), samt ett glutenliknande ämne som heter zein och som tidigare inte uppmärksammats. Vid studier på djur visade sig zein ha större negativ effekt än både kasein och gluten – bland annat minskade upptaget av den essentiella aminosyran tryptofan upp till 8 gånger till hjärnan (vilket är katastrofalt eftersom tillgång av tryptofan är nödvändigt för bildande av signalsubstanser om serotonin och melatonin).

Tiden är kommen att söka nya och hälsosammare sädesslag och att helst inte äta dem som bröd utan hellre som flingor eller gröt, eftersom brödbakning kräver höga temperaturer. I kulisserna väntar alldeles utmärkta sädesslag som vi tidigare sällan använt i Europa: amaranth, hirs, quinoa, teff och framför allt sorghum (durra, jowari, milo) – sädesslag som är mindre förstörda av växtförädling, har betydligt lägre kaloriinnehåll och ett mycket högt innehåll av nyttiga vitaminer och mineraler. Speciellt gäller detta sorghum, som också i jämförelse med frukter och grönsaker är rikt på antioxidanter (se tabell nedan). Det är nu tid att du unnar dig lite av dessa i din dagliga kost.